Definiera en aforism

”Det finns inget som är så svårt att definiera som en aforism”, skriver Umberto Eco. ”Förutom att betyda ‘något som sparas till en gåva’ och ‘bidrag’, har denna grekiska term med tiden också kommit att betyda ‘definition, motto, kortfattad sentens.” Och ”Enligt Zingarellis ordbok är aforismen ‘kortfattad maxim som uttrycker en levnadsregel eller en filosofisk sentens’.”. Den ska alltså vara kortfattad.

Eco räknar upp ett stort antal av Oscar Wildes aforismer, men beskriver också en aforismtyp som han vill beteckna ”canceroid aforism”. Detta, menar han, är ”en sjuklig tendens till vitsighet”, en ”maxim som för att till varje pris vara humoristisk struntar i att dess motsats är lika sann.” Han menar att uttryckssättet gör att uttalandet bara förefaller vara intelligent, men egentligen var det bara ett lustigt uttryck.

Vissa aforismer bygger på paradoxer som inte kan vändas på.

”För att vara perfekt saknade hon bara en defekt.”
Karl Krauss

”Själviskhet betyder inte att man lever så som man vill leva, utan att man begär av andra att de skall leva som man själv vill leva.”
Oscar Wilde

”Vår enda plikt mot historien är att skriva om den.”
Oscar Wilde

Andra kan vändas på, och uttrycka något som motsäger ”sanningen” i det första uttrycket, menar Umberto Eco.

Oscar_Wilde_portrait”Livet är alldeles för viktigt för att man skall kunna tala allvarligt om det.”
Oscar Wilde

”Livet är alldeles för oviktigt för att man ska kunna skämta om det.”
Umberto Eco
”Skönheten avslöjar allt, ty den uttrycker inget.”—

Oscar Wilde

”Skönheten avslöjar inget, ty den uttrycker allt.”
Umberto Eco

Det är ett sätt att posera, menar Eco, men jag är ändå svag för Oscar Wildes aforismer. För mig väcker de nya tankar, och jag har inget emot om andra formuleringar väcker omvända tankar. När det gäller ”livet” tycker jag bäst om Oscar Wildes variant, medan jag tycker att Umberto Ecos alternativ inte stämmer. När det gäller ”skönheten” tycker jag att båda aforismerna är intressanta. Jag ser en skillnad i tolkning emellan dem. (Och jag känner mig förtjust i sådana små skillnader, men inser också att jag är överdrivet fascinerad av sådana små, små detaljer. Mitt skrivande blir långsammare, om jag ska fundera över sådana saker. Alldeles för långsamt. Det långsamma skrivandet mejslar fram detaljer – eller är det så att det långsamma frammejslandet av detaljer ÄR skrivande? Kanske för mig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s